Oklart regelverk

På kvällens dagordning stod det två race. Två race med mycket poäng som skulle delas ut. Ett feature race på 35 minuter med depåstopp (eller?) och ett sprintrace på 20 minuter.
Nervositeten bland toppförarna var påtaglig då en miss här i stort sett skulle kunna avgöra mästerskapet. När jag mötte Andreas, Stellan eller Wilhelm i depån ville de inte prata. Deras blickar var stirriga och smått glosögda och det räckte för att jag skulle förstå att de vill vara inne i sin fokusbubbla.

I feature racet tog Wilhelm på pole, med Stellan och Victor tätt bakom. På sjätte plats såg vi Joachim som verkade ha hittat kvalformen till slut.
När väl loppet startade gick fältet iväg utan några större incidenter. Wilhelm och Stellan låg tätt ihop med Henrik, Victor, Andreas och Joachim i tätt följe.
Redan på varv ett in i bus stop skulle det som inte fick hända, hända! Andreas får en dålig utgång ut på ovalen. Så även bilen framför. Joachim pressar på hårt bakom och det är en klunga av tre bilar väldigt tätt fram till inbromsning för bus stop och Andreas kommer lite för nära bilen framför i inbromsningen och tappar greppet och flyger av rätt in i däcksbarriären. Joachim som är precis bakom är ”sjukt glad” att han inte körde in i Dahlström och på så sätt avgjorde mästerskapet. Nu fick Andreas sköta det själv. Andreas bryter. Wilhelm sitter nog i sin bil och tackar sin lyckliga stjärna och tänker att nu är nog titeln i hamn.

Resten av loppet är lite följa John. Rickard går i depå tidigt för att göra en undercut. Ett gammalt beprövat trick av Rickard som ofta betalar sig duktigt. Frågan var om det skulle betala sig ikväll…

Joachim och Victor har en hård fajt om tredje plats i många varv sedan Henrik gjort en miss och tappat en bit ner i fältet. 
Åtta minuter kvar går Joachim in för sitt depåstopp och Victor kör vidare. Resten av fältet verkar också köra vidare. Bränslesparandet har nog varit på en hög nivå i detta race. Ingen går dock in nästa varv heller! 
Raceledningen förtydligar efter målgång att inget depåstopp var nödvändigt och de stackare som faktiskt gick i depå har gjort en blunder av monumentala proportioner. Så kan det gå när man inte har koll på alla detaljer!

Wilhelm står som segrare med Stellan bakom och Victor på tredje plats en liten bit längre ner. Joachim syns inte till…

I sprintracet är det omvänd startordning som gäller och Fredrik Stertman står i pole med Daniel Sollo på ruta två. Nervositeten är nog hög och Fredriks puls ryktades ha nått 180 slag! 

”Jag va så noga med allt så jag glömde lägga i växeln och startade i neutral”

var Fredrik Stertmans kommentar efter racet när det visat sig att han stod helt stilla när lamporna blev gröna. I stället fick Daniel Sollo ta över ansvaret och leda sina första varv i Swedish iRacing League. Ett ansvar han tog med fullaste ansvar. Från kameran inne i förarhytten sågs Sollo ratta bilen med andakt och den blicken i hjälmen sa ALLT! Folk hade t o m ringt in till kontrollrummet i TV studion och sagt att denna blonde man ”såg så lugn ut!” och ville veta mer om honom.
Tyvärr skulle lyckan inte bli långvarig då allt brast redan efter ett varv. Sollo slutade ledsamt nog djupt i en däckstrave. Där satt han fast och dagen som såg så bra ut slutade i tårar. Telefonen i TV studion var tyst. Desperata skrik hade hörts från öppna fönster i lägenheter längs med gatorna. Ljuden liknade de gånger Sverige släpper in ett mål i fotbolls-VM.

Sprintracet hade mycket omkörningar och en del incidenter. Inget konstigt med det eftersom det är omvänd startordning och långsammare förare är framför snabbare.
När målflaggan föll var Marcus Simonsson först i mål med Stellan och Wilhelm bakom. Bra kört!

Nu har Wilhelm ett sånt järngrepp om titeln ingen tror han ska misslyckas. Och frågan är om han kan misslyckas. Ledningen kalkylerar hårt och vill inte gå ut med falska nyheter så vi ber er att avvakta lite till med klara besked.

Nästa race och sista för säsongen går av på Monza. Väl mött då!