Wilhelm Wiberg – Forskaren

Hej Wille! Hur står det till? 
Hej Magnus! Bara fint!

Berätta kort lite om dig själv! Vem är du? Vad jobbar du med? Vad har du för mörka hemligheter?
Jag är en 36-årig Göteborgare som för tillfället är föräldraledig med barn nummer två. Normalt jobbar jag med forskning och utveckling av självkörande fordon på Volvo Lastvagnar. Jag har alltid haft ett stort fordonsintresse så det är kul att få jobba inom den branschen, och dessutom att få kombinera det med mitt nästan lika stora teknikintresse. 

Mörka hemligheter… Jag spelar piano. Älskar att köra bil även i verkliga livet, tar väldigt gärna en road trip, i Europa eller i USA, och längtar alltid till nästa. Det var kanske inte så mörkt eller ens en hemlighet, mer en kuriosa kanske. Nä, nån särskilt mörk hemlighet tror jag inte jag har.

Coolt! Hur långt borta är det innan vi har självstyrande långtradare efter motorvägarna tror du? Eller är det fortfarande främst inom gruvindustrin, eller kanske industri öht?
Längs motorvägarna dröjer det, support-systemen blir bättre och bättre men det är ett väldigt långt steg att ta att låta bilen ta över fullt ansvar, både tekniskt men också lagmässigt. Lastbilar blir snabbt riktigt farliga om dom inte gör exakt det dom ska, så säkerhetskraven kommer vara skyhöga. Ska inte säga några årtal, men det kommer dröja en lång tid. Inom industrin så finns ju redan självgående truckar till exempel, och det går att göra liknande applikationer för lastbilar och maskiner där det inte rör sig människor och rutten som fordonen ska köra är helt avspärrad, då blir det betydligt enklare. Det dröjer nog ett tag innan det snurrar i stor skala, men det görs försök redan nu på flera håll.

Hur jobbar ni tillsammans i BFR? Bitter rivalitet eller full pepp?
Vi som kör i SiL hjälps åt och peppar varandra fram till att vi ställer oss på gridden, sen är det varje man för sig själv som gäller. Vi kör inte nån team-taktik eller så, utan ser det som individuell racing. Men inför racet så delar vi på setuper och kommer med tips till varandra. Vi har oftast en helt tyst team-radio om det inte händer något speciellt faktiskt.

Hur har Dravegård tagit att han gått från att ha varit hyfsat stabil etta inom teamet till denna totala rockad där du nu för befälet?
Det är väl rätt klassiskt att när man inte kör lika mycket så tappar man sin absoluta spets och då blir det inte lika kul för man är van att vara närmare toppen, så det blir en dålig spiral. Samtidigt har jag kört en del och blivit säkrare, så skillnaden ser nog större ut än vad den är. Victor är grymt duktig på att slutföra lopp och vara stabil och kör han lite mer igen så kommer nog hans tempo snabbt tillbaka också. Men det är inga gliringar eller så, snarare brukar det vara god stämning. 🙂

Vad har du för mål med din iRacing-karriär?
Ha kul! Jag har haft mål med min iRating och så tidigare, men just nu känner jag mest att jag inte vill bränna ut mig och tvinga mig till att rejsa så att ha roligt kommer i första hand. Där passar SiL in väldigt bra, jag har väldigt roligt när vi kör och det är lagom tid mellan racen så det känns inte stressat. 

Hade ett ganska långt uppehåll från iRacing när det började kännas för mycket som ett jobb med att hinna få in minst ett race per vecka så man fick bra poäng och participation credits, osv osv. Så nu tar jag det lite mer som det kommer.

Men jag kör aldrig ett race om jag inte känner mig bekväm innan och känner att jag kan hålla en pace som jag är nöjd med, vilket för mig innebär rätt stor vikt på practice och ganska lite tid i riktiga race. Målet är väl kanske att vara jämnare i racen, fila bort dumma misstag. Och få tid att rejsa mer, men det hänger inte så mycket på mig just nu.

Har du några tips till förare som känner att de har avstannat i sin utveckling?
Jag känner väl det hela tiden att det har stannat av, men i själva verket går det långsamt framåt. Jag tyckte speciellt det var jobbigt när jag tog klivet upp i top split och man insåg hur mycket man hade kvar att hitta i tid. 

Generellt är det väldigt mycket fokus på setuper på iRacing, vilket jag tycker är lite märkligt. När man ligger långt efter någon är det lätt att tro att den personen har någon magisk setup som gör det, men så magiska setuper har jag aldrig stött på. Ser man på en practice session så kör många ett outlap och sätter sedan en tid för att gå direkt in till garaget och fixa med sin setup för att köra ett nytt varv och sedan fortsätta. Jag tror man lurar sig själv lite då, det är bättre att köra ett gäng varv och se till att man är jämn i tempot och inte kör slut på bilen efter några varv. Det är väldigt lätt att bli triggad och försöka sätta sin bästa varvtid, men det är inte särskilt bra träning. I racet handlar det inte om ETT snabbt varv, det handlar om att kunna köra jämnt genom hela racet. 

På forum och överallt är det alltid frågor om setuper och det startas tjänst efter tjänst som säljer setuper, jag tror det är enkelt att försöka komma framåt den vägen när man känner att man ”kört fast” och inte kommer ner på lägre tider. Men jag tror inte det är rätt väg om man vill komma vidare i utvecklingen, då gäller det nog snarare att försöka analysera vad det är man gör annorlunda mot de som kör snabbt. Visst kan man hitta tiondelar i setups men för t ex SiL så hade man kunnat köra på en och samma setup genom alla race och troligen ha en helt OK setup på varje bana. Att ha en bekväm setup, dvs en du vågar pressa bilen i, gör så otroligt mycket mer än en som är snabb på papperet men som du inte kan köra för den passar inte din körstil.

Ett sätt att jämföra sig med de som kör snabbast kan vara att se så man tar rätt linjer jämfört med dom, bara genom att titta på repriser om man är i samma practice session. Genom Virtual Racing School kan du spela in din telemetri och jämföra en gång per vecka (tror jag) med någon annan gratis, där blir det ofta snabbt tydligt var det skiljer sig åt. Ofta är det en eller ett par kurvor som utmärker sig, då kan man träna lite mer på dom. I VRS jämförs också banposition så man snabbt kan se om man tar rätt linje genom en sektion. Gör man inte det så kan man väldigt snabbt hitta tiondelar.

Många tycker det är tråkigt att träna och analysera sin körning och vill bara rejsa, och då ska man väl göra det. Har man kul är det lättare att komma framåt, men jag tror inte att köra många race är snabbaste vägen till att bli snabb och jag tror det är lättare att köra fast på det sättet. Min främsta utveckling i iRacing har kommit genom träning framför allt, och då inte bara att försöka sätta snabbaste varvtid.

Men iRacing handlar ju inte bara om att vara snabb heller, de roligaste fajterna i race jag har haft har sällan handlat om förstaplatsen och att ha ett bra race på iRacing handlar egentligen inte så mycket om att vinna. Däremot att kunna hålla bilen på banan och känna sig trygg med bilen, det ger väldigt mycket för det gör att man vågar utmana andra förare och ta fajten. Det är väl också det som är en av sakerna som iRacing gör så bra, att man får hjälp att matchas med förare på sin egen nivå, oavsett vad den är, så att man alltid har förutsättning att få ett kul race med täta fighter.

Hur kom det sig att det blev just iRacing för dig och inte någon annan sim?
Jag har spelat en hel del andra sims innan, Assetto Corsa var väl den senaste innan iRacing som jag spelade en del. Men jag tycker stämningen i iRacing är en annan när man kör online, det känns seriösare på något sätt. Jag var dock inte alls helsåld på iRacing när jag började köra vad gäller själva körkänslan, gnällde en hel del på den. Speciellt den gamla MX-5an gillade jag inte alls, och Ruf C-spec tyckte jag också kändes konstig när jag började. Men man vänjer sig och lär sig köra iRacings versioner och nu känns det snarare konstigt att gå tillbaka till AC. Kör dock fortfarande lite annat ibland när jag har tid, ACC ska bli kul att se var det tar vägen, Dirt Rally om man vill sladda lite, osv. Men iRacing är det jag lägger överlägset mest tid på, och online-delen är fortfarande oöverträffad.

Du har ju på senare tid gått och blivit en riktig toppförare i ligan. Hur förklarar du denna utveckling?
Jag tror den enklaste förklaringen är den tråkigaste, att jag tränar en del. Kanske inte just på banorna men att köra bilen på gränsen, vilket behövs för att bli snabb. Och då ska man ändå säga att jag har långt kvar till dom som är snabba på riktigt. GTE-bilarna går att pressa betydligt mer än vad många gör, både i inbromsningar och i kurvor.

I våras köpte jag en hel del ny utrustning och bytte helt setup som jag kör på, och det hjälpte mig på ett par punkter – framför allt min FOV blev bättre för jag kunde sätta upp skärmarna bättre (kör trippel 24”) men också pedalerna gjorde en del, större throw på gaspedalen och bättre känsla i bromspedalen. Rätt FOV (och gärna stor) gör att det är såå mycket lättare att placera bilen och utnyttja hela banan, också kritiskt om man ska kunna bli snabb. 

Hur kom det sig att det blev skärmar istället för VR?
Tvekade en del innan jag köpte trippelskärmar men jag har testat en del VR hos andra och för känslan är det överlägset, men jag tyckte det var lite småsaker som jag störde mig på som inte kändes klockrent. Skärpedjupet blir lite konstigt för mig, det kan vara mitt brytningsfel som gör det värre kanske? Men jag ska ärligt talat säga att jag har varit ganska nära köp-knappen ändå på VR, får se om jag kan hålla mig till att vänta till nästa generation som var min ursprungsplan…

Förutom GTE (som jag antar att du gillar). Finns det något annat du skulle vilja se i SIL i framtiden?
GTE är nog bland mina favoriter just nu, så jag är nöjd att vi kör dom. Porsche GT3 Cup är min favoritbil på iRacing men jag vet att många ryggar när man nämner den, så vet inte om den är klockren för SiL för den kanske skrämmer bort folk. GT3-bilarna är ju annars en klassiker som i och för sig inte är mina favoriter, men jag tror det hade varit ett poppis val. GT1-bilarna är inte särskilt använda men är fantastiskt roliga att köra, tyvärr dog den officiella serien, annars hade jag kört den mer. MX-5 kan ge otroligt tät racing så den är roligare än man tror, plus att då får jag användning för min H-låda och kopplingspedal. 🙂 Jag är öppen för det mesta, men Porsche GT3 Cup eller GT1 hade det blivit om jag fick välja helt själv och GTE inte var ett val.

Seger på Suzuka senast. Förväntningar på Road Atlanta?
Road Atlanta är en jätterolig bana, tycker jag. Kanske en av dom roligaste, S-sektionen är fantastisk. Inte banan jag är snabbast på dock, så förväntningarna på bra resultat är inte skyhöga. Vill gärna kunna sätta press på topp-trion så att dom i alla fall svettas lite grann när jag ligger bakom, men detta är nog inte rätt bana för det. Det får vara mitt mål inför SiL S4!

Något du känner att du vill tillägga?
Vill passa på att tacka STEC och Skruvat för att de stöttar ligan! Det betyder mycket!

Tack för att jag fick låna dig en stund och lycka till resten av säsongen!
Tack!